PrickigKatts Bildblogg

ooops så har dagen bara gått, e inte det konstigt?!

Hemma på kvällen och funderar, hur fort går tiden igentligen?

Ett tu tre så har dagen bara gått, men hallå hur hinner man?
Hur hinner man leva älska, skapa , vara?ibland går ju tiden så sjukt fort, läs
: exakt hela tiden……
Känner i bland att tiden bara rusar i väg , att stressen griper som en järnhand runt knuten i magen , formar den hårdare, ja dessvärre inte magen då utan själva stress knuten,
ibland griper den så där hårt och gör det halvt omöjligt att andas, det är då det är dags att tänka till, är det verkligen, jag menar verkligen , verkligen så att jag måste göra alla måsten?
Är det inte möjligen så att några måsten går att delegera, skjuta upp eller helt sonika skita i, och ändå kommer ingen att dö, allra minst jag, eller….kanske är det rentav en nödvändighet att göra så, prioritera för att ingen ska dö, allra minst jag….

Är det inte så med handen, den lugna förståndiga handen som inte kramar klumpen i magen utan den som är mitt riktiga jag , vet att bara jag tar tid att andas och bestämma mej för att göra det jag vill, dvs att allt jag gör eller hinner göra är sådant jag helt klart kan stå för och vill göra (plus så klart några saker som är riktiga måsten sådana som gör att någon dör eller allvarligt skadas on jag inte gör det jag tänkt) så kanske jag inte hinner allt jag vill men det jag hinner är sådant jag vill, är det inte så? Att det är så man måste tänka för att inte återigen stå där på kvällen och undra vad som hände? Jag tror det, att det är så.

Jag tror att det ibland, är tid att tänka om, att bestämma sej för att det är värt både pengar och fördröjning att få andas några minuter, att hinna tänka efter,
jag förespråkar inte på något vis lugn i sin helhet, tvärt om,
men när det blir en stress att leva, när Levandet i sej blir en press, då är det helt klart dags att få litet distans i tänket och inse att hela världens allvar inte ligger på mina axlar , att det gäller att se till att det lilla Sandkornet i öknen som är jag, försöker att vara nöjd, nöjd med sina kantigheter och tidsfrister, man kan inte göra allt- ett sandkorn gör ingen öken men en öken är inget utan Sandkorn, så hur man än vänder sej vad man än gör , hur litet eller hur mkt det än är så påverkar vi även om vi känner oss otillräckliga ibland..det är bra att tänka så ibland för att få nytt perspektiv, vi är alla en del av något och det viktigaste av allt är att vi håller oss hela för att kunna ge det mesta till Både oss själv och andra,
prioritera varsamt,
finner du dej springandes med andan i halsen och axlarna i höjd med örnen, gå och ta en kaffe , ett glas vatten eller stanna i två minuter bara för att ändra fokus, fundera på om just den här grejen är den du kommer ångra att du inte gjorde i resten av ditt liv eller om det rent av är stressen i Sej du mest kommer att sakna..högst sannolikt inte.

Jag Vet ju att det är just svårt att balansera då vi alla hela tiden har oss själva som navet i universum, hursomhelst, för mej hjälper det mkt att andas att tända ett ljus att se allt från grannens håll, dvs KAN jag utan att skada någon skjuta på det här, göra det snabbare, eller långsammare eller kan jag faktiskt strunta i det eller VILL jag gärna göra saken för mej själv..och tycker jag då att det är värt pressen, om ja – kör så det ryker!

Otroligt viktigt att prata med sej själv och tänka på när adrenalinet pumpar och knuten i magen snörs åt att det är du och bara du som kan andas och bestämma takten, åtminstone litet, go for it men glöm inte att andas!

När tiden har gått alldeles för fort vill i alla fall jag kunna tänka i mesta möjliga mån att visserligen hann jag inte med mer än en tredjedel av allt jag ville /skulle men det jag gjorde var sådant jag ville och tyckte var bra och viktigast.

tänk på att pustandes och frustandes som en tävlingshäst med adrenalinet och stressen pumpandes i kroppen blir det inte mkt annat gjort än att just springa, inte se , inte ta in , inte reflektera, bara komma snabbast i mål och det är väl det jag undrar….är det riktigt tanken?

Glöm inte att andas!

Puss m

20120613-100149.jpg

20120613-100139.jpg

20120613-100158.jpg

20120613-100211.jpg

20120613-100227.jpg

20120613-100242.jpg

20120613-100313.jpg

Annonser
This entry was published on juni 13, 2012 at 8:00 f m and is filed under Uncategorized. Bookmark the permalink. Follow any comments here with the RSS feed for this post.

2 thoughts on “ooops så har dagen bara gått, e inte det konstigt?!

  1. Himla bra tänkt!

    Tror också det är viktigt att stanna upp och reflektera även om det mesta man sysslar med är roligt, ofta är det just dom som brinner för nåt bränner ut sig.

    PS, vilket helt underbart hus och gård du har där!!

    Hälsningar Carina

    • PrickigKatt on said:

      Tack,
      Ja, självklart bränner man ut sej om man ska göra allt som är kul, jag tänker mer att man får acceptera att man inte hinner allt utan hellre se till att det man faktiskt hinner är sånt som är roligt, berikande Och känns bra.
      Jag tycker att det är så lätt hänt att man hetsar på och tror att allt ska hinnas med och liksom glömmer bort att njuta vara i vardagen, typ, hursomhelst, ha en härlig dag!

      Kram m

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: